Djur, ungar & förvirring

Egentligen är detta ett ganska stort, brett och viktigt ämne som jag inte kan speciellt mycket om. Jag har i stort sett noll erfarenhet av barn, inte extremt mycket av djur heller. Men tänka på det kan ingen förbjuda en till!

Ibland känns det lite hemskt. Tidigare i min blogg har jag ju skrivit lite om barn och så och tänkte göra det lite till, men på ett lite annorlunda sätt. Att älska sina barn brukar vara en självklarhet, man tycker att om man inte gör det så har man något "fel i huvudet". Jag vill inte tycka någonting om det egentligen, men självklart är det sorgligt med barn som har en eller två föräldrar som inte älskar dem. Det finns väl knappast någonting som är sorgligare.
Till min fråga: Vill man inte ha barn, men får det av någon anledning i alla fall (anledningarna är väl flera, det fördjupar jag mig inte i), älskar man barnet lika mycket? "Givetvis", blir väl det snabba svaret. Jag har absolut ingen aning, jag har inga barn... Jag menar ju heller inte på att man inte ska älska sina barn, det förstår nog alla.
Att göra allt för sitt eget barn, även om det inte är planerat, är det något som sitter i generna? Eller vad beror det annars på? Knappast på moral och etik eller något i alla fall.

Jag har inte fyllt 20 än, så jag tror att mina kommande funderingar är ganska normala, även fast jag känner mig ganska onormal och för att jag har fått höra diverse saker av andra...
Jag vill tycka om barn. Jag vill älska dem, liksom i största allmänhet. Där finns en nit. I framtiden kommer jag vilja bilda familj, sprida släkten vidare, etc. Huruvida det här är ett bra ämne att blogga om vet jag inte, men jag behöver dela med mig av mina funderingar på ett indirekt sätt.
Anyway, jag praktiserade på ett dagis när jag var 17. Utvalda delar av personalen talade om för mig att jag var dålig med barn, att jag inte gjorde något, osv. Mycket orättvist sagt egentligen, men är klart att en totalt oerfaren person tar åt sig! De incidenterna fick mig att börja tänka massor. "Nej, jag kanske inte gillar barn, jag kan ju inte ta han om dem..." På den vägen gick det, antar jag. Hur mycket jag än vill så klarar jag inte av kaoset med 10 ungar, jag blir osäker när jag ska umgås med dem, p.g.a hur "dålig" jag skulle vara och jag klarar definitivt inte av deras skrikande och jobbiga ljud. Jag föraktar dem inte, självklart inte, men jag hade önskat att jag hade kunnat ha känsla för dem. Vem vet? Det kanske jag har, den har kanske bara blivit förstörd av elaka människor.

Djur är en helt annan sak! Även om det förmodligen är lite besläcktade känslor som för barn, för många. Jag har alltid älskat djur, då speciellt katter ^_^. Nåja, de skriker inte, det är väl ett stort plus, om du fattar ;). Hundar tycker jag också om, även fast jag blir lika rädd varje gång de skäller, haha.
Nej, men du fattar va? Det känns som att det är mer accepterat att inte gilla djur än att inte gilla barn. Helst ska man ju gilla både och, vilket jag som sagt strävar efter. Vad är korrekt? Måste man ens vara det? Är man en dålig människa för att man inte älskar ungar? Mina känslor ang. det här är smått kaotiska...



Julbild från 1993-1994 någonting?

Det känns lite sorgligt, som sagt. Även om vissa saker finns, jag vill ju inget illa, jag tycker ju verkligen om några barn, av några skäl. Jag måste bara bli mer självsäker och känna att jag duger även fast jag inte på något sätt är korrekt.

Min slutsats blir: Hur det nu än är så är jag inte redo att skaffa barn. Inte för att jag ens är i närheten av något sådant beslut, men det är nog det bästa jag kan säga just nu ;)

Magi

Åh, jag kan bara inte låta bli att tänka på årstiderna ibland. Nu när det börjar bli sommar känns livet magiskt på något sätt. Ungefär som när jag var liten och vi skulle åka till landet, titta på fåren (som jag för övrigt var lite rädd för, men ändå) och uppleva spännande saker överhuvudtaget. Det är egentligen samma sak nu, med skillnaden att jag inte riktigt vet vad som väntar denna sommar. Eller jo, vi ska till Gotland en vecka, men annars har jag ingen aning. Jag vet inte heller vad som händer i höst riktigt. Ja, förutom vilka ämnen jag ska läsa i skolan och så, men jag menar i det stora hela.

Det är så otroligt härligt att sitta utomhus och ligga i en skön stol, lyssna på mp3:n och njuta av tillvaron. Nåja, så värst ljus och pigg "tillvaro" är det väl inte just nu, men jag bryr mig inte mycket om vädret, då vi har tak på balkongen. Värt att tillkännage ;)

Egentligen är det liknande på hösten, då det långsamt mörknar och de vackra färgerna framträder som naturliga ljussken. Hösten 2009 minns jag ganska tydligt. September var bland det värsta jag varit med om av diverse anledningar. Den 1 oktober vände allting - det kunde helt enkelt inte bli värre. Därför blev det i stället bara bättre, något drog upp mig ur "fickan" jag legad gömd i en månad. Sedan den 1 oktober har livet rullat på ganska bra.

Ååh, vad jag känner mig... poetisk på något sätt XD Eller blödig... Eller jag vet inte vad jag ska kalla det, men det känns positivt och jag känner mig lugn. Härmed bestämmer jag att jag aldrig ska släppa taget om den "magi" livet skänker och att jag aldrig tänker släppa taget överhuvudtaget om det/de jag har.

Jag känner att:

1. Det här inlägget känns lite som ett psykologmöte XD

2. Jag bryter mot vad "en bra blogg" ska innehålla - samt inte innehålla.

3. Jag faktiskt måste få uttrycka mig genom skrift, i en blogg, på internet nästan vad det än handlar om, hur många eller få som än läser det och oavsett om det är inkorrekt.

Bild från "spiralbron" i Farsta vintern 2008/2009, tagen av min moder.

Vad finns det för mening...

... med den här bloggen egentligen?

- Jag vet inte vad ni tycker, men jag ser i alla fall några meningar med den.

♣ Jag älskar att skriva och mår verkligen bra av att göra det! Bloggen är ju perfekt då.

♣ Det finns folk som tycker att jag skriver bra. Jag ska inte skriva "kanske" för jag följer inte jantelagen ;).

♣ Det finns faktiskt saker som kan anses vara intressanta att tänka på i denna blogg!

♣ Jag tycker att bloggen har fått en snyggare design och ack, vad mycket jag lärt mig om att designa bloggar!

♣ Jättebra tidsfördriv att läsa i om inte annat. Men jag antar att folk som känner mig bryr sig mer än de som inte gör det.

♣ Sista punkten! Jag känner just nu för att komma på något intressant att skriva, så det ska jag allt jobba på ;D

Ärligt nu:
Tycker du att du blir yr i huvudet eller känner dig negativ till mods på något sätt alls av min bloggdesign? Let me know, säger jag bara!

Alla (jag) Älskar Sommar!

I dag har jag varit hemma ensam - hela dagen. Ja, ungefär som vanligt. I morse blåste det massor, men sedan kunde jag ligga och slöa på balkongen ^^. Egentligen var det tänkt att jag skulle läsa klart "förvandligen", men ack sådant minne man har! ;)

I alla fall, i morgon ska jag leka med Alex :D Om sommaren mår jag betydligt bättre, har jag märkt. Eller ja, det är nog ganska mänskligt, men jag älskar verkligen att vara utomhus! Jag föredrar det även fast vädret inte alltid är det bästa. I dag har jag som sagt lekat och schtekt på balkongen och filosoferat om allt. Det är alltid skönt att ligga och tänka. Eller kanske inte om man tänker på någonting jobbigt.

Nej, nu känner jag att det här blogginlägget var något onödigt så det är bäst att jag lägger mig och schteker en stund till!

Ps. Det enda som är nackdelen med att inte gå i skolan är att jag känner mig smått ensam om dagarna eftersom resten av jorden jobbar eller går i skolan. Logiskt. )x

G-fest!

Tjenare blogg & läsare!
Så nu har jag haft min G-fest i alla fall. Jag kan inte säga mer än att den blev över mina förväntningar. Det blev inte mycket "beach party", men det gjorde absolut ingenting. Det var ändå så mycket myggor. Jag vaknade i morse av att mina fötter var allmänt prickiga (jag förstår inte varför jag inte såg det i går?).
Kort sagt; Det blev lyckat! Inga katastrofer, alla överlevde och hade trevligt (vad jag vet).

Jag hade absolut ingen anledning till att vara så olidligt nervös som jag var.

Ett litet och intressant ps. Jag klämde nästan ihjäl två tår nyss... Värt att veta. ;)

Nu ska jag i alla fall sitta på balkongen och njuta av regnet.  Jag skriver förmodligen mer senare.

Ps 2. Det blev inga paparazzi-bilder från partyt, så det här blev ett inlägg i TEXTENS tecken! :P

Snart partydags! ... snart, alltså i morgon.

Jag hoppas verkligen att jag i morgon vid den här tiden har det riktigt fint! Hoppas, hoppas, hoppas! Folk har dessvärre redan börjat droppa av :( Men men, det finns folk kvar och folk som fortfarande "kanske" kommer. Nej, nu ska jag sluta med det här..! Alltså att oroa mig.
Jag får kanske inte ut så mycket av det här inlägget, inte du heller för den delen. Snälla, intala mig om att det kommer bli kul!

I alla fall så kommer Matilda hit på dagen :D Vi har inte ens sett varandra på ett år! Herregüd! Sedan kommer Alex också :D! Efter det... ja, då kommer förhoppningsvis resten. Jag längtar så att jag kan dö efter lite party utanför krogvärlden. Jag har festat ganska så lite, om jag räknar bort krogen och "random" tillfällen då det i alla fall inte var så mycket partystämning utan egentligen bara en spänning för att det är spännande att dricka (alltså i mina yngre dagar ;)).

Snälla, säg så här till mig: Du har ingenting att oroa dig över, det kommer bli awesome!!!

Förhoppningsvis kommer det finnas lite vackra bilder senare! :)

Hur är man hälsosam då?

Jag känner att min hälsa kommer stå på spel om jag inte skärper mig omgående! Rökningen är en punkt, jag funderar seriöst på att söka proffshjälp. Inte för att det har varit så för mig, men alla jag känner som någon gång slutat röka säger att de har gått upp i vikt! Usch, vilken mardröm (i alla fall för mig).
Nej, nu ska jag skriva ännu en punktlista med sådant som jag tycker är hälsosamt på olika sätt.
Olidligt svårt att hålla, är att konstatera, men kul att skriva listan ;)

Jag ska:


♣ Gymma 2 gånger i veckan

♣ Minska kolhydraterna med 25% till varje måltid och byta dem mot grönsaker (och sådant otäckt ;))

♣ Som sagt; Söka proffshjälp för att "andas fritt". (Att säga "sluta röka" låter så drastiskt).

♣ Motionera så mycket som möjligt i vardagen, på ett sätt som absolut inte är jobbigt eller tråkigt. Typ promenera.

♣ Skratta. Kan låta enkelt, men det är inte alltid det är det.

♣ Träffa folk! Givetvis är det skönt att vara ensam ibland, men jag mår bäst av att umgås i minst lagom dos.

♣ Hålla det snyggt och rent omkring mig. I dag märkte jag hur skönare det är med ett välstädat rum.

♣ Plugga tillräckligt, men inte slita ut mig själv. Så länge jag får G eller högre, är jag nöjd ^^

♣ Fortsätta att ägna tid åt mina smycken och andra passioner. Det är ju otroligt viktigt!

♣ Festa! Självklart inte för mycket. Det får inte gå över styr, alltså att det liksom inte är "fest" längre.

♣ Extrajobba med någonting som fungerar och som jag står ut med.

♣ Sova regelbundet. Otroligt viktigt, som alla vet! Jag kan i alla fall inte fungera om jag inte sover ett jämnt antal timmar.

♣ En klassiker för mig; gos. Fysisk närhet, om den är behaglig.

Kom gärna med egna förslag, då jag inte kommer på fler saker just nu! Det verkar dock inte som om det går att svara på kommentarer...

Tänk hur mycket som har förändrats...

Den här bilden är inte ens ett år gammal, men när jag tänker på den tiden så går det upp för mig hur annorlunda allting är nu...



Jag i Tunisien förra sommaren.

Oh, vad mycket som har förändrats sedan förra sommaren egentligen! Jag kom nu på att jag inte kände en av mina allra bästa vänner då (Alex, du vet att det är dig jag menar :')).
Jag vet att jag kände mig om en "mainstreamierad" rocker den sommaren, haha. När det gäller stil har jag lärt mig att jag nog inte riktigt är "typen" som borde placeras in i ett fack. Nej, jag lyssnar på den musik jag gillar, vad det nu än är och klär mig i det jag trivs i (vad det nu än är...).
På många plan märker jag hur mycket jag faktiskt lärt mig. I vissa fall bara av att tänka, tänka och tänka. Och av erfarenheter såklart...
I höstas efter min "krasch", när jag började må bättre igen, hade jag verkligen lärt mig något. Mycket.
Det kändes verkligen som en lättnad att inse att jag duger som jag är och inte behöver "prestera" mig till att vara någon annan. (Alex igen, du vet att du verkligen hjälpte mig väldigt, väldigt mycket till det).

En sak som är viktig att kunna är att inte ta åt sig av andra människors skitsnack. Folk som pratar skit och behandlar dig illa är i alla fall inte värda att ha med dig att göra. Det tog mig cirka 19 år att lära mig denna ohyggligt svåra färdighet.

I dag har jag, som jag berättade i föregående inlägg, mått bättre än på länge! Ja, även fast jag inte mått påfallande dåligt egentligen sedan i höstas.

Skitsnackslista:

♣ "Du kommer inte klara av en vanlig skola, du klarar ju inte ens av att gå IV". - Lärare
Svar: Jag går på Åsö, har fått betyg där, till skillnad från vad jag fick din särskola!

♣ "Du kommer aldrig kunna gå komvux, det är för höga krav där för dig" - Lärare
Svar: Vad ser det ut som att jag gör nu? Tänk lite innan du dömer någon, jag trycktes verkligen ner av din fördom.

♣ *Jag blir anklagad för att ha snott sprit hemma hos någon* - Bekant
Svar: Vad har du för bevis? Jag kan lugnt sitta här och skratta åt dina anklagelser, då jag helt ärligt är oskyldig.

♣ "Du klarar inte att väva, du är för liten" (Jag var 4,5) - Dagispersonal
Svar: Du lät inte mig väva, men mina så gott som jämnåriga kompisar? Men VEM var det som senare fick lära ut vävningskunskapen till resten av barnen? Några månader hit eller dit, jag var 4,5, du var cirka 60 - jag hade rätt, du hade fel!

♣ "Du är tjock" - Många, många, många
Svar: Och? De flesta umgås väl hellre med de som är tjocka och är bra personer framför folk som är smala, men dömande och ytliga? Dessutom är jag inte tjock utan det är du som aldrig har sett en människa utanför modellvärlden förut.

♣ "Du stinker, du är ful, osv." - Gammalt från skolan.
Svar: Haha, kom ni inte på något bättre att säga eller? Ni vet själva att det inte är sant. Ni får ta hand om era personliga problem själva, jag tänker inte göra det åt er!

♣ "Du har bara bestämt dig för att inte koncentrera dig" - Div. lärare
Svar: Varför skulle jag inte vilja klara det här? Tror du jag är dum? Tydligen. Jag har något som kallas AD/HD om du nu har hört det i din lilla perfekta värld. Det innebär alltså att man har svårt att koncentrera sig!

♣ "Enligt kurvan är du lite rund. Men bara lite Dessutom blir man mindre populär om man har glasögon". - Skolsyster i mellanstadiet.
Svar: 1. HALLÅ, jag är i puberteten och överviktig - aldrig! 2. Herregud, människa! Det finns jättemånga som har glasögon, är det något fel eller?! - Jag skulle inte tro det, va!

Nej, jag var inte populärast i klassen under t. ex. mellanstadiet. Vad skulle jag ha vunnit på det? Att få stå i rampljuset under tre år? I stället har jag fått de jag älskar mest - riktiga vänner som accepterar mig för den jag är. Visst, jag har varit uppskattad jag också, i klasser och sådant, men inte på det sättet att jag har haft 50 killar om dagen som frågat chans på mig. Jag menar, vem bryr sig?
Fråga: Vad föredrar du; Att ha flera olika som vill ha dig för att du är populär, eller någon som vill ha dig på riktigt, för den du är? Är du över (cirka) 16 lär nog svaret vara ganska självklart får jag hoppas...


Jag i sjuan 2003/2004

Så var satt den där "fulheten" då? Jag har förstått att det aldrig fanns någon, mer än i vissa människors fantasi.

OBS! Jag kan säga att, NEJ, jag har inte varit jättemobbad, men jag tog verkligen åt mig av allt, allt, negativt jag fick höra överhuvudtaget.



Jag & Alex på Harrys (?). 2010 - det bästa året ever (hoppas jag). <3

Underbar dag! (och tre dagar kvar...)

Den här dagen har varit HELT OKEJ alltså! Jag har legat och lapat sol på balkongen mest hela dagen och har till och med lyckats få färg ^^. Fräknar också för den delen.
Så nu är det bara tre dagar kvar till det smäller. Åh, vad kul vi ska ha allihop! Vi kommer råäga stranden ;)
Jag hoppas bara på att det vackra vädret håller i sig till dess. Även om inte alla människor på jorden kommer så får vi som lyckas dyka upp se till att ha en fin kväll.

9 dagar, 9 dagar, 9 dagar...

9 dagar, 9 dagar, 9 dagar...

Om 9 dagar smäller det. Den berömda G-festen äger rum den 21 maj i Farsta. Hjälp!
Nej, jag är inte rädd för att något farligt kommer hända. Jag är rädd för något som är minst lika surt, nämligen:
TÄNK om det blir tråkig stämning om det kommer väldigt få. Ja, alltså att det inte blir någon som helst partystämning. Jag kanske må vara perfektionist, men det viktigaste är ju att folk har kul!
Partyskräck:

♣ Att ingen/väldigt få kommer, så att det inte blir partystämning

♣ Att folk inte gillar varandra

♣ Att någon katastrof ska hända. Tänk om det börjar brinna, någon börjar må dåligt, osv. Överdrivet, jag vet...

♣ Att några börjar bråka. Usch, hemska tanke!

♣ Dålig stämning i allmänhet

♣ Att någon saboterar på något sätt, vilket som helst

Men men, nu får det vara slut på ångest! Det kommer bli kul med party. Det blir vad alla gör det till!

Party är livets bröd!

Är det årstiden eller bara jag?

Den senaste tiden har varit fin. Jag antar att det kan vara av orsaken att sommaren är på G. Detta har förändrats/hänt:

♣ Jag röker säkert hälften så mycket som jag gjorde för ett par veckor sedan

♣ Jag har städat. JA, jag skrev rätt! Städat! Mitt rum har nog inte varit så här "i skick" sedan förra året.

♣ Nu har jag sökt in till komvux till hösten, till kurserna: Företagsekonomi A, Engelska B, Småföretagande A. Lite surt att en kurs börjar den 2 augusti, men det tar jag, det ska bli spännande :)

♣ Jag har lärt mig sova igen. På normala tider alltså.

♣ Viktigt är det att jag (hehe) har börjat blogga aktivt. På riktigt liksom.

♣ I går skrev jag en lista på alla ämnen jag vill läsa för att få slutbetyg på gymnasiet. Det finns bara ETT problem; det kommer att ta en hiskerlig tid. Jag VILL inte vara 30 år och fortfarande plugga gymnasiet. Du förstår det va..? Ja, just det...

♣ Man blir lite knäpp av våren, verkar det som. Jag har lyssnat på jättekonstig musik som jag inte alls brukar gilla, men det fungerar nu tydligen. Antagligen fungerar den för att det varken är jättebra eller jättedåligt, mer som något som är på i bakgrunden så att det inte är tyst ;) Det finns nog flera saker som är lite udda. Jag har till exempel också använt kläder som jag hade glömt bort totalt!

♣ Det är lite på G att jag börjar förstå mig på HTML. Lite.

Den här bloggen behöver en unikare design, eller hur?!


Armband "Lily"
Exklusivt sommararmband med tre olika ädelstenar och silver




Örhängen "Lily"

Örhängen som tillhör armbandet i sterling silver och med ametist.



Jag kom på att en sak! Jag lyckas ALDRIG hålla mig i från ämnet "smycken" när jag har en blogg!

Boosta dig själv. Försök i alla fall!

Jag hittade ett inlägg från min gamla blogg där jag försökte muntra upp mig lite. Boosta mig. Den metoden fungerar ganska bra på mig i alla fall ^^

1. Skriv en lista på saker/egenskaper du vill behålla och/eller få tillbaka från förr.

2. Skriv en till lista på saker som du inte saknar och som du inte vill få tillbaka.

3. Skriv en tredje lista på saker som påminner dig som bra tider.

4. Skriv en lista på saker du vill förändra. Hitta på ett tillvägagångssätt, även om det egentligen är nästan omöjligt. Det är en bra början.

Mina listor:

Det här vill jag behålla/få tillbaka från det förgångna:

1. Jag vill få tillbaka min f.d. sunda hälsa
2. Jag vill behålla min sångröst.
3. Jag vill behålla mina underbara vänner.
4. Jag vill fortsätta att vara 100% drogfri (alltså knark för den som inte förstod det).
5. Jag vill behålla min oskuld för snatteri.
6. Jag vill behålla mina mål i livet.
7. Jag vill fortsätta vara mig själv, vad folk än säger.

Det här saknar jag INTE från förr:

1. Ovissheten ang. vissa saker.
2. Hela skolgången (nästan).
3. Mina "stilar".
4. Min okunskap om många saker.
5. Flera mediciner jag tvingats ta.
6. Vissa egenskaper som förstörde massor.
7. Diverse dåliga vanor.

Vill jag påminnas om det förgågna kan jag:

1. Lyssna på musik från den valda tiden.
2. Lukta på gamla parfymer eller annat.
3. Jag gör liknande smycken som jag gjorde då (eller annat)
4. Jag startar liknande projekt.
5. Titta på bilder från den tiden.
6. Titta på gamla projekt, vad det nu än är.
7. Äta någon gammal favoritmat.

Det här vill jag förändra:

1. Bli smalare och hälsosammare.
2. Sova mer regelbundet.
3. Äta mer regelbundet nyttigare.
4. Bli bättre på att spara pengar.
5. Skärpa mig när det gäller pluggandet.
6. Klippa mig och skaffa ett jobb (i alla fall toppa på hårfronten ;))
7. Inte vara rädd att ta tag i vissa saker.

Olika tillvägagångssätt börjar jag med att skriva upp inombords :)

Kreativitet är liksom jag...!

Åh, jag minns förra sommaren. Då insåg jag att jag faktiskt kan rita, bara jag koncentrerar mig till 100%. Jag minns hur jag satt på mormor och morfars landställe och ritade och ritade. Och gjorde en massa smycken. Skapandet är egentligen som bäst på landet där det inte finns så mycket att göra i övrigt.
Alla har väl olika sätt att skapa? Eller? Vissa kanske inte behöver vara kreativa eftersom de har andra sätt att uttrycka sig? I och för sig kanske det inte finns något svar alls på de frågorna.
Här är lite bilder från i somras. Inte världens bästa kvalitet, men det gör nog inget:

Päron



Armband




Halsbandshänge

På tal om att rita kom jag att tänka på när jag gick i mellanstadiet och var på kalas där jag drack fyra koppar kaffe. Jag blir aldrig hyper av kaffe, utan kreativ och lugn. Så jag blev otroligt sugen på att måla, så när jag kom hem målade jag ett äpple som faktiskt blev riktigt fint! Tyvärr vet jag inte var äppelmålningen tog vägen, annars hade jag lagt upp den också för att jag vill visa omvärlden mina målartalanger ;)

Mitt liv kretsar egentligen bara kring skapande. Självklart människor jag bryr mig om också! De sakerna är väl det som betyder något, med vissa undantag. Fast jag skulle tro att det är liknande för de flesta, i alla fall de som faktiskt har passioner och intressen. Men vissa är ju t. ex. sportfanatiker eller mattesnillen eller egentligen vad som helst. Skönt det, lite uttjatat kanske, men om vi inte skulle ha olika intressen skulle det ju bli en jäkla konkurrens. :P

Fantasi är som balsam för själen

Jag kom nyss att tänka på en sak. Tänk om man kunde styra hur världen såg ut helt och hållet. Alltså om alla kunde styra och få som de ville. Jag ska nu använda min kreativa fantasi och skriva ner hur jag önskar att världen vore ;)
Många saker är ju fysiskt omöjliga, men det gör det bara roligare tycker jag!

♣ Människor och djur skulle vara vegetarianer, utan att världen skulle bli överbefolkad.

♣ Livet skulle vara fyllt med cool musik, sköna röster och andra fina ljud i stället för skrik störande oväsen.

♣ Fåglarna på stadens gator flyttar ut till skogen där de kan vara fria och äta mer för dem naturlig mat (och inte skrämma ihjäl vissa stackare..)

♣ Viktigt är att heller ingenting är perfekt. Spänningar och ovissheter ska finnas kvar!

♣ Alla människor har samma förutsättningar att klara sig, men alla är så pass olika att det inte blir enorm konkurrens till samma saker.

♣ Det finns oändligt många olika livsstilar, då folk accepterar varandra som de är och alla har tillåtelse att uttrycka sin stil, så länge det inte förtrycker eller skadar någon.

♣ Sjukdomar existerar inte. Allas kroppar är friska, men olika. Mentalt finns det ingen som alltid mår bra, men ingen ska leva i lidelse. Ångest, exempelvis, finns inte, utan alla kan kontrollera sina känslor.

♣ Ideal är bara onödigt, t. ex. skönhetsideal. Alla får se ut som de vill så länge det, som jag alltid säger, inte är skadligt för en själv.

♣ Ondska och dess orsak förekommer inte. Ingen är glad och snäll jämt, men det är skillnad på ilska och ondska.

♣ Barn behandlas alltid som människor eftersom alla förstår det logiska; att de ÄR människor.

♣ Girighet är banlyst, nu hjälper vi varandra. Naturens resurser är till för oss alla!

♣ Kärlek kan inte alltid vara lycklig, men olycklig kärlek läker snabbt och skadar oss absolut inte för livet.

♣ Människor är lagom ärliga. Alltså, alla anstränger sig för att vara det, men inte så pass att man trycker ner någon genom att säga en sanning på ett elakt sätt. Eller säga något någon mår bäst av att inte, i onödan, veta.

♣ När någon dör vet man att man kommer se den döde igen, en dag, någonstans. Givetvis finns anden, eller ja, närvaron kvar på något sätt. Vissa tror på det, vissa är skeptiska, det är upp till en själv.

♣ Människor är så pass high-tech i hjärnan att de inte krigar.

♣ Människor har fortfarande olika känslor och humör som går lite hit och dit, men det är aldrig någon fara, alla vet att det kommer bli bra snart igen, varje gång de genomgår en kris.

♣ Missbruk är ett ord som aldrig används, då det inte har någon betydelse. Det finns inga droger, utan t. ex. alkohol är helt ofarligt och har bara de positiva bitarna kvar.

♣ Man kan göra vissa saker ogjorda. Inte alla, men vissa.

♣ Gråta kan man absolut göra. Där förändras inget, men det är skönt att gråta, det helar på ett effektivt sätt. Dessutom är det inte tabu, inte alls.

♣ Djur behandlas som de ska. Alltså som levande varelser. Skadedjuren som faktiskt förstörde har hittat sin boning någonstans där vi slipper dem och de slipper oss.

♣ Man går i skolan på något sätt, men har mer frihet att leva ut sina passioner och anpassar skolgången efter sina egna behov och sin egen verklighet.

♣ Människor och djur lever endast på mat som är naturlig. Alltså utan tillsatser, onödiga fetter, överdrivet mycket socker och färgämnen, etc.

♣ Folket rör sig mer i vardagen, vad de än jobbar med. Alla känner sitt naturliga "jag" och använder det, då människan är gjord för att röra sig på något sätt. Alla ska givetvis känna att de får ut något av det också.

♣ Alla får i alla fall några ordentliga drömmar uppfyllda i livet!

♣ Folk ger varandra mer komplimanger, ingen är rädd för det. Men bara ärliga sådana!

♣ Massor, massor, mer. Oändligt!

Hur sin din egna värld ut?

Gårdagen, i dag eller morgondagen? - Bakåt, framåt eller åt varsit håll?

Jag har inte ens fyllt 20 än och känner att livet knappt har börjat. 15-årsdagen känns ibland som om den vore i går och, ja, även till och med 6-årsdagen. Självklart är det ju i princip omöjligt att komma ihåg det helt i detalj, men jag tror mig ha ganska många minnen ändå från barndomen och tidiga tonåren.

Nu är jag tydligen vuxen, trots att jag inte direkt lever upp till speciellt många "vuxenkrav" (det är dock en annan historia). Frågan jag ställer mig i dag lyder så här: Hur kommer dagens barn förändra Sverige när det blir dags? Kommer det gå framåt eller bakåt? Gissningsvis kommer det gå både framåt och bakåt. Ja, precis som det mesta. Allt är ju egentligen dynamiskt. Allt måste hållas uppe på samma gång för att fungera. (Tur att vi är flera då ;)).
För att det ska bli lättare att orka läsa har jag som vanligt skrivit en lista:

Jag hatar inte allting, men vissa saker gör mig galen.

1. Hur kommer normerna och idealen se ut i framtiden? Stämmer det att anorexia-idealet är på väg att dö ut? Jag har själv fått höra av en pojke på cirka fem år att jag hade tjocka ben! "Inget att bry sig om?" Folk som säger så har inte tänkt på vissa saker. Sanningen om att en normalviktig tjej får höra av en liten unge att hon har tjocka ben. Alltså BEN! Sen när började femåringar titta på folks storlekar på ben? Jag kan ärligt säga att, i alla fall jag, inte ens la märke till att Barbie var smal. Varför skulle jag? Tjock för mig när jag var liten betydde det som det ska betyda, en person som är riktigt, i ögonfallande bastant och att det var farligt för hälsan.
Vem är det som lurat de oskyldiga stackars barnen? Kroppsideal har alltid funnits på olika sätt, jag vet, men vad är det som har fått det att gå alldeles för långt?
Så länge man trivs med sig själv och har en fungerande hälsa - Kan man inte då bara få se ut hur man vill?!
Jag vill inte verka "korrekt" (jag är inte mycket för korrekthet, usch och fy) men det här ÄR sant och det gör mig förbannad. Speciellt eftersom det är ett, för mig och många andra, väldigt känsligt ämne. Tänk på: Det finns folk som dör av dessa skönhetsideal. Ja, om man nu ska kalla plastdock-utseende för skönhet.

2. (Forts. på 1). Jag vet att det är självklart, men givetvis måste jag skriva ett litet OBS! ;)
Nej, jag tycker inte att det är fel på barnen i sig, snarare på det de ser runt omkring sig i dag.
Ja, jag menar givetvis manliga ideal också, men det är jag ju då inte lika insatt i.

3. Krav. Krav, krav, KRAV! Och stress. Folkpartisterna ville vid förra rikstadsvalet öka kraven i skolorna. Det gjorde mig gaaaalet förbannad! Vem mår bättre av det? VEM? Barnen/ungdomarna orkar inte då. Det kan jag i stort sätt konstatera. Dåliga betyg beror sällan på lathet, det är jag ganska säker på. Jag menar, är det värt att få usla betyg bara för att man hellre vill lata sig? Det ligger inte i slöheten. Jag har faktiskt hört orden: "Lathet existerar inte, det är något man bara skyller på" (ungefär så). Jag önskar inget hellre än att fler skulle öppna ögonen och se verkligheten och människorna. Alltså, jag vet att många redan vet det här. Förhoppningsvis de flesta. Men fortfarande finns det folk som bara stoppar huvudet i sanden. Jag hatar att döma, men jag har minha susningar om att en hel del högerblockare snarare bryr sig om pengar och effektivitet än att alla människor ska ha ett värdigt liv. Det här är det vidrigaste synsättet jag ens varit i närheten av:

Tolkning av vissa "pikar" till svenska folket, översatt till svenska av Nathaly Åkesson:
Man måste kämpa sig upp till toppen. De på toppen blir belönade. Vissa har det lättare än andra. Sjuka har det t. ex. betydligt svårare, men jobba ska de göra! Inget maskande här inte! Eftersom det är såååå synd om de stackare om måste särbehandlas och tvingas betala förmögenhetsskatt så måste vi hjälpa dessa NU. Hm... Pensionärerna är väl så virriga att de inte märker att vi snor lite pengar från dem. Det är också lika bra att glömma bort att det finns psykisk ohälsa och höja kraven i skolan, så att Sverige blir lite flashigare! Vissa blir tydligen extremt sjuka med bla. ångest, men men, sådant är livet. Åhjo, alla har vi väl haft lite ångest?! Too bad, too bad. Men de får allt skärpa sig lite om de vill lyckas i livet!


Det där skulle kunna bli en hel bok nästan. Och nej, jag har inga relevanta bevis och källor. Men ideologin är ganska uppenbar, det är självfallet inte bara jag som har den här tolkningen.

Made by Jade | Blogg & Shop

Jag hoppas att i alla fall någon har sett bannern högst upp till vänster? Den leder i alla fall till Made by Jade's (mitt varumärkes) blogg & shop. Där kan du:

♣ Köpa mina produkter

♣ Läsa om dem, givetvis

♣ Få en inblick i smyckestillverkning

♣ Helt enkelt - är du intresserad av smycken hittar du något intressant!

"Blomörhängen"



RSS 2.0