Ett öde, två själar

I - Introduktion
Gränsen är så tunn
det är inget du känner.
Du tänker att du är ung
och aldrig sviker dina vänner.

II – Ett skrap på ytan
Men har du några vänner?
Kommer de ens ihåg dig?
Ser de dig om det värsta händer?
Skriker du, kommer de åt ditt håll vända sig?

III – Ett blödande sår
Rösten är stark, starkare än allt.
Musiken ekar i ditt huvud, så mäktig, så stor.
Rösten viskar i dit öra, kallt, så kallt.
Finns Gud, så finns inte du, inga bilder och inga ord.

IV – In till skelettet
Den enda tanken har blivit fler,
smittan sprider sig som en löpeld.
Snart försvinner allt, utom den verklighet du ser.
I den verklighet du valt är du naken, ensam och ingen kan mätta ditt hjärtas svält.

V - Bedövad
Då floderna torkat, solen gått ner,
ditt hjärta slutat bränna,
vet du att det inte kan falla isär än mer.

VI - Obotlig
Din kropp är inte alltför tanig,
ändå klarar inte din arm tyngden av din hand,
din hals klarar inte ditt huvud och dina ögon inte sina lock.
En strykning mot din kind ger en brännande smärta, du rycker till av denna chock.

VII – Innan klyvningen
Trots att solen nu gått upp sitter du kvar.
Varför skulle du göra något annat?
Du biter dig i handen för att känns om du ens någon kropp har.
Ditt hjärta bankar häftigt, men det känns ändå som det stannat.

VIII - Klyvningen
Du kan inte, du förmår dig inte.
Rör du ditt vapen så kommer du att vara ensam med Henne.
Hon är som en mardröm, dock så nära, så tydlig, full med kärlek.
Kärlek är en lek, liksom Hon.
Bakom de sorgsna ögonen och de fina orden är allting upplagt för ännu ett svek.

IX – Final och du är kluven
Hon är skrämmande, likt mörkret om natten.
Hon är fin, när vi delar sorgerna och skratten.
Hon är otäck, som anden som hemsöker dig.
Hon är vacker, till mig kommer Hon aldrig att säga "nej".
Hon är hemsk, liksom en desperat törst.
Hon är underbar, Hon valde mig allra först.
Hon är att förakta, Hon ger dig ingen respekt.
Hon är min förälskelse, det finns ingen som är perfekt.
Hon är din dödsorsak, blunda inte för sanningen.
Hon är min enda kärlek, jag älskar Henne och vill inte leva i din sanning.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0