En tvådelad existens II - För bra för att vara sant

"Kärlek vid första ögonkastet brukar det kallas. Kärlek till 'Det'. Det, som är så vacker, mjuk och trygg. Skenet bedrar alltid. Låt dig aldrig luras av Det. Väsendet som får demonerna att äta upp dig från insidan, eliminera ditt jag, vanställa din livssyn. 'I Dets varma famn behöver jag inget annat', är vad du tror. Din attraktion är gränslös när du ligger där intet ont anande om den egentliga sanningen. Dina tankar skriker, du har panik. Om Det skulle lämna dig skulle du stå naken framför smärtan och sorgen för att sedan tyna bort i den svarta evigheten. En evighet där du stryps av demonernas snara, men ändå inte dö. 'Det' är din drog, ditt liv, ditt allt.

Tillslut inser du. Att det hela är för bra för att vara sant. Och att du inte ligger i Dets trygga famn utan på något kallt, hårt och blött, totalt omsluten var kompakt mörker. 'Det' är inte mänsklig. 'Det' är bara ett Det. Tankarna far omkring i huvudet på dig, men få som du lyckas urskilja: 'Jag är utan gnista. Jag är Det. Jag är i Det, Det är i mig. Jag är värd ett straff för min naivitet, min dumhet.' Ditt hjärta förkolnar, faller isär, sprids för vinden. Du är ingen människa längre. Du är ett Det. Fast för alltid. På grund av dig och många andra så existerar demonerna. Fem minuter senare tar dina ord slut, även dina tankar och dina känslor. Stadskyrkan fick ett ljus extra det året."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0