Vad krävs för att våga...?
Det finns mycket som anses vara "coolt" och "modigt". Att rädda någons liv är modigt, det kan nog vi alla hålla med om. Men tänk så mycket annat det finns som egentligen är jätteläskigt!
Nu ska jag ju som bekant kanske flytta jag vet inte hur många mil hemifrån. Det är väl ganska modigt? ... Eller?
Vad är egentligen mod?
Att vara feg och att vara mörkrädd är inte samma sak. Tror man det vet man inte vad feghet är (och förmodligen inte mörkrädsla heller för den delen).
Till saken:
Jag har alltid undrat hur det skulle vara att flytta långt bort. Kanske till landet? Eller till en mindre stad i alla fall. Det största hindret brukar vara att inte våga. Att vara rädd för att något ska gå snett på vägen. Självklart är det läskigt att komma någonstans när man inte känner någon. Eller något. Men ack, så spännande det verkar vara! Alltid finns det något som kan gå fel (och inte alltför sällan går något fel också), men om det går rätt... Då ångrar man sig ju inte en sekund! Jag är ju snart 20 år och väntar och väntar på att försöka få livet att börja. Steg ett blir väl då Grebbestad, antar jag. Nu känner jag mig verkligen motiverad att lära mig ta hand om mig själv till 100%. Tvätta, laga mat, osv.
Jag mejlade dem i går och kollade läget. Och nu ska jag kolla efter svar. Ooooh, creepy ;)
- Nej, det blev inget svar nu. Bara skräppost :(
Klockan är nu 08.03. Jag gick upp vid 6. Jag kunde inte sova i natt av någon anledning. Det kändes som om en tant med vanställt ansikte skulle dyka upp bredvid min säng (jag sover i översängen). Stackars, stackars mig! D:
Nu ska jag ju som bekant kanske flytta jag vet inte hur många mil hemifrån. Det är väl ganska modigt? ... Eller?
Vad är egentligen mod?
Att vara feg och att vara mörkrädd är inte samma sak. Tror man det vet man inte vad feghet är (och förmodligen inte mörkrädsla heller för den delen).
Till saken:
Jag har alltid undrat hur det skulle vara att flytta långt bort. Kanske till landet? Eller till en mindre stad i alla fall. Det största hindret brukar vara att inte våga. Att vara rädd för att något ska gå snett på vägen. Självklart är det läskigt att komma någonstans när man inte känner någon. Eller något. Men ack, så spännande det verkar vara! Alltid finns det något som kan gå fel (och inte alltför sällan går något fel också), men om det går rätt... Då ångrar man sig ju inte en sekund! Jag är ju snart 20 år och väntar och väntar på att försöka få livet att börja. Steg ett blir väl då Grebbestad, antar jag. Nu känner jag mig verkligen motiverad att lära mig ta hand om mig själv till 100%. Tvätta, laga mat, osv.
Jag mejlade dem i går och kollade läget. Och nu ska jag kolla efter svar. Ooooh, creepy ;)
- Nej, det blev inget svar nu. Bara skräppost :(
Klockan är nu 08.03. Jag gick upp vid 6. Jag kunde inte sova i natt av någon anledning. Det kändes som om en tant med vanställt ansikte skulle dyka upp bredvid min säng (jag sover i översängen). Stackars, stackars mig! D:
Kommentarer
Trackback
